I måndags åkte vi till Toms pappa igen för vi fick låna huset medans dom var borta. På vägen dit var de först tänkt att vi skulle besöka badhuset i Nacka, men vi sköt på det. Babysimmet vi gick på har vi hoppat av.. Lite delade känslor kring de där.. De känns jättetråkigt att sluta med något som Tilian verkade tycka om jättemycke plus att de va mysigt att göra något ihop lilla familjen.. Men samtidigt så vill varken jag och Tom vara den som trycker ner honom under vattnet i dyket som hela kursen kretsar runt. De kanske verkar löjligt men vi tänker på de psykologiska. De är mot ens natur att trycka sitt barn under vatten och man vet inte vad de sätter för spår i honom. Han vet inte vad de är som händer, tänk om han blir jätteledsen och undrar vad mamma och pappa håller på med? Han kanske tror att vi dränker honom.. Nej usch.. Vi går till de vanliga badhuset istället och när han är mogen och vill själv kan han få dyka under vattnet. Förhoppningsvis går vi och simmar imorgon, vi har skjutit på de lite väl länge nu, de är de tokiga med att inte ha en fast dag och tid, risken att de inte blir av. Men jag ska göra mitt bästa, de är så kul o se han le och plaska runt:D <3 Vidare om måndagskvällen, Tom och jag lagade kyckling med klyftpotatis som vi satt ute och åt, gick en promenad och spelade wii. Skoja inte om att vi längtar efter hus!
