Den här dagen förra året var en stor dag för Tom och mig. Vi var på vårt första ultraljud. De var så spännande och vi hade kommit överens om att ta reda på kön. Jag har alltid tänkt att jag inte ska ta reda på kön men så insåg jag att de blir lättare med kläder och lite annat då. För som en del kanske inte vet är att de snart är dags att handla vinterkläder, speciellt till de små, för när snön är här finns de inte mycke kvar. Hur som helst. Första ögonblicket var magiskt. Att se att den lilla bebisens hjärta slog och att den rörde på sig fastän jag inte kände något. De var svårt att förstå att de var min mage. Undersökningen var rätt kort men hon hade inte frågat oss om vi ville veta kön. Så när vi då frågade om de efteråt, fick vi fortsätta undersökningen en liten stund till:) Och nu ett år senare har vi världens finaste lilla kille krypandes omkring här. Kärlek!
